För första gången (i alla fall under detta året) blev jag deprimerad där hemma. Det kändes för jävligt ska jag säga. Bara helt hopplöst. Jag låg och stirrade in i väggen och kände för att stanna där. Min hunger försvann. Jag vet att jag måste göra något åt saken. Men sist jag försökte fick jag B12 vitaminer! Mamma troddejag åt för lite kött så hon gav mig dem. Hon vet inte hur jag känner när det här alltid upprepas. Jag blir trött, sur och vill inte göra något. Det har varit så hät i ett år nu och jag är trött på det nu! jag vill få något. Något anti depression grej eller något som bara hjälper. Sömntabletter! För jag är trött på att sova men måste göra det. Jag vill att någon ska ta detta på allvar. Jag vet att det är svårt när jag inte säger något. Men det är inte konstigt när någon tror man äter för dåligt bara! Det gör jag ju inte. Jag tröstäter till och med så för lite mat får jag inte om någon tror det.

Någon som vill ge några tips? Vad jag kan göra eller vart jag kan vända mig? Snäll hjälp är trött på att leva så hät.

Efter nationella igår åkte vi in till Malmö för att lämna av dekorationens och buketterna till frisörernas bröllopsvisning! Sjukt mycket folk där som blev fixade inför visningen och sjukt kul att se. Alla var så fina.
När vi sen kom tillbaka till skolan gjorde jag en liten snabb bukett! Blev sjukt nöjd med den faktiskt!

Så nu är städerna bestämda!

Colur run till Sverige. Någon mer än jag som är taggad?

Jag drömde om dig i natt! Jag har redan glömt vad allt handlade om. Men jag vet att du var i den!